Nu tänker jag testa detta med att blogga, jag vet faktiskt inte ett dugg hur man gör, men testar lite..
Kanske inte den bästa av tider för mig att försöka samla tankarna till något läsbart, nu när hjärnan går på högvarv och allt bara snurrar. Det är kaos i mig och sorgen är mig i det närmaste övermäktig. Kan bara inte fatta och absolut aldrig ACCEPTERA att du rycktes ifrån mig så här Rune =(
Du var (är) mitt livs kärlek och själsfrände, vi kunde inte vara ifrån varandra, ändå så slets du ifrån oss på detta överjävliga sätt!
Är tacksam för allt stöd jag och de mina fått från alla håll <3 Helt otroligt vilka vänner, bekanta och vilken familj man har. Nu märker man vilka som är ens verkliga vänner. Tack för att ni finns!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar